Cinema 4D
Har suttit hela kvällen och försökt göra något roligt med bloggen. Hittade ett roligt program som heter Cinema 4D som dom skrev om i världens bästa grafisk tidning, Computer Arts. Där gjorde jag illustrationen med mitt namn. Jätte roligt var det :D
Self pitty
Jag sitter och tycker synd om mig själv just nu. Men jag känner verkligen hur meningslöst det är.
Senaste dagarna har verkligen varit underbara. Spenderades med min underbara pojkvän och fantastiskt väder. Det var väldigt längesen det var såhär bra mellan oss,det har varit bra, men inte såhär. Och eftersom det är soligt och varmt och våren är på väg, kan det ju inte bli bättre!
Så jag vet inte riktigt varför jag känner såhär. Kanske beror det på att sertralinet är slut? Vet ej.
Varför ska det vara så svårt att göra det som är bra för mig? Ta mig iväg och träna, plugga, äta rätt? Istället sitter jag och gör raka motsatsen och tycker synd om mig för att jag inte tar tag i det! Fan vad hopplös jag är ibland... Undra när jag hittar styrkan att göra det jag egentligen vill?
Senaste dagarna har verkligen varit underbara. Spenderades med min underbara pojkvän och fantastiskt väder. Det var väldigt längesen det var såhär bra mellan oss,det har varit bra, men inte såhär. Och eftersom det är soligt och varmt och våren är på väg, kan det ju inte bli bättre!
Så jag vet inte riktigt varför jag känner såhär. Kanske beror det på att sertralinet är slut? Vet ej.
Varför ska det vara så svårt att göra det som är bra för mig? Ta mig iväg och träna, plugga, äta rätt? Istället sitter jag och gör raka motsatsen och tycker synd om mig för att jag inte tar tag i det! Fan vad hopplös jag är ibland... Undra när jag hittar styrkan att göra det jag egentligen vill?
Tankar
Jag känner mig otroligt tråkig just nu. Negativ och allmänt.. tråkig. Men det vill jag inte vara, och känner att jag inte vill skriva något i bloggen när jag känner så. Men är det någonstans jag ska kunna skriva om allt så är det ju här. Livet är ju lite upp och ner.
Ofta låter jag mina tankar kontrollera mig, mer än jag egentligen vill och är medveten om. När jag pratar med andra verkar det som om de inte tänker så mycket. Min pojkvän t.ex, tycker jag är knasig som alltid funderar kring allt och aldrig är helt tom i huvudet. Jag kan fråga honom ibland vad han tänker på, och oftast blir svaret "Ingenting".
För mig känns detta obegripligt. Jag tänker alltid på olika saker, och ofta börjar det med en sak, men ett par minuter senare kan jag vara inne på något helt annat.
När jag försöker tömma skallen på tankar går det bara inte! Det slutar alltid med att jag sitter och tänker "Töm huvudet, tänk på ingenting. Låt tankarna bara glida förbi". Min mamma säger alltid att jag ska låta de komma, men inte låta dom ta fäste utan bara låta dom glida förbi. Men som sagt så verkar detta vara omöjligt för mig.
Är det bara jag som är konstig eller är det fler som känner så?
Ofta låter jag mina tankar kontrollera mig, mer än jag egentligen vill och är medveten om. När jag pratar med andra verkar det som om de inte tänker så mycket. Min pojkvän t.ex, tycker jag är knasig som alltid funderar kring allt och aldrig är helt tom i huvudet. Jag kan fråga honom ibland vad han tänker på, och oftast blir svaret "Ingenting".
För mig känns detta obegripligt. Jag tänker alltid på olika saker, och ofta börjar det med en sak, men ett par minuter senare kan jag vara inne på något helt annat.
När jag försöker tömma skallen på tankar går det bara inte! Det slutar alltid med att jag sitter och tänker "Töm huvudet, tänk på ingenting. Låt tankarna bara glida förbi". Min mamma säger alltid att jag ska låta de komma, men inte låta dom ta fäste utan bara låta dom glida förbi. Men som sagt så verkar detta vara omöjligt för mig.
Är det bara jag som är konstig eller är det fler som känner så?
